Mitt nästa stopp var vinodlingsområdet lite längre in i sydvästra Slovenien. I den lilla orten Marezige hade jag hyrt en mysig semesterstuga mitt bland vinfälten. Bara det var värt resan. I området kan man dessutom promenera underbart, njuta av det regionala köket och dricka gott vin. Dessutom kan man enkelt nå de vackra kuststäderna Koper och Piran med bil därifrån. Till båda orterna gjorde jag en ordentlig dagsutflykt för att flanera genom de små gränderna och andas in den medelhavslika stämningen.
Med sina färgglada fasader, sin sevärda gamla stad och sin idylliska hamn tog Piran mig med storm. I de trånga gränderna, som verkligen påminde mig om Italien, finns många vackra boutiquer, mysiga kaféer och stämningsfulla barer. Och det bästa: Den som vill svalka av sig lite vid de höga temperaturerna kan hoppa direkt i havet från strandpromenaden.
Efter vistelsen i vinodlingsområdet bar det av norrut igen. Närmare bestämt till Sočadalen, som har fått sitt namn efter floden med samma namn som rinner genom det. Och hur var det nu det hette? Det bästa sparar man till sist! För mig personligen stämde det verkligen i det här fallet, för Sočadalen är helt enkelt underbart och blev snabbt mitt favoritresmål i Slovenien.
Men en sak i taget! Först vill jag varmt rekommendera er den charmiga byn Kanal. Den ligger precis på vägen norrut och passar utmärkt för en liten paus under bilfärden. Den som stannar här och andas in den historiskt vackra scenen kommer att förstå varför Kanal är ett riktigt insidertips. Jag kan bara säga: Stoppet är värt det!
Efter den korta pausen fortsatte färden till orten Tolmin. Tiden här använde jag till långa promenader i regionen och några svalkande dopp i den kalla Sočafloden. Dessutom gjorde jag härifrån en dagsutflykt till den närliggande orten Kobarid, där man absolut inte bör missa "Il sacrario militare di Caporetto": Det högre belägna monumentet erbjuder inte bara en fantastisk utsikt utan besticker också med sin imponerande arkitektur. Även rekommenderat: Den massiva Napoleonbron över Sočafloden och det mäktiga Kozjak-vattenfallet, som ligger bara en kort promenad därifrån.
Efter att ha besökt den södra delen av Sočadalen ordentligt fortsatte jag lite längre norrut och närmare alpernas utlöpare. Nära orten Bovec hyrde jag en liten stuga på en campingplats och unnade mig några dagar med ren natur – omgiven av skog och porlande flod.
Norra Sočadalen passar utmärkt för att vandra längs floden: Runt Bovec besticker den nämligen med särskilt intensiva färger och underbara klippor som pryder dess lopp. På ett eller annat ställe kan man dessutom bada alldeles utmärkt i den milda strömmen, åtminstone om man är någorlunda härdad. Floden har nämligen sin källa alldeles i närheten och är runt Bovec otroligt iskall. Den perfekta avkylningen!
Och nu har jag ännu ett tips för alla som gillar det lite mer actionfyllt: I området runt Bovec är "canyoning" en särskilt populär fritidsaktivitet. "Canyoning" innebär att man, utrustad med våtdräkt, hjälm, rep, karbinhakar och annan utrustning, tar sig fram genom kanjoner: Ibland hoppar man från en kanjonbassäng till nästa, ibland firar man sig ner under ett stort vattenfall och en annan gång glider man helt enkelt nerför klippväggen. Den som har lust till detta hittar många leverantörer i Bovec där man kan boka en tur. Skoj och adrenalinkick garanterat!
Mindre action, men minst lika imponerande, är de många vandringslederna runt Bovec som leder högt upp i de slovenska alpernas utlöpare. Här var min höjdpunkt vandringen till Krnsjön, landets största högfjällssjö. För att ta sig dit kan man först köra från Bovec till bergstugan Dom Dr. Klementa Juga i Lepena. Därifrån följer man sedan till fots den väl utmärkta vandringsleden som leder upp på 1391 meters höjd. Vandringens början är mycket skogig, men från en viss höjd går det genom ett underbart bergslandskap, förbi betande kor och små bergstugor, tills man till slut når den kristallklara bergsjön.