Vill ni, förutom Kap Kaliakra vid Svarta havets kust och de vackra städerna i Bulgarien, även lära känna mer av den underbara naturen? Då bör ni besöka den mångsidiga Strandzja naturpark, som inte bara är känd för sin unika flora och fauna, utan även för sina klara vattendrag.
Strandzja naturpark ligger i sydöstra Bulgarien nära gränsen till Turkiet. Naturparken är känd som Bulgariens största skyddade område och för sina besökare in i en subtropisk vegetation med talrika floder och sällsynta djur. I denna naturpark kommer ni inte bara att utforska den orörda naturen, utan även möta traditionella byar. Ge er in i detta äventyr och följ de otaliga vandringslederna!
Flora och fauna
Naturparken har en rik natur med ett stort antal olika växtarter. På den bulgariska sidan kan ni upptäcka över 1660 arter och 54 underarter av högre ormbunkar, fräkenväxter och fröväxter. Glöm alltså inte att ta med ett förstoringsglas och att ladda ner en app för växtbestämning i förväg.
Flora
Särskilt intressant är att man i naturparken Strandzja hittills har hittat omkring 100 mossarter. Bland dessa finns även arter som klassas som sällsynta eller hotade, samt en art som numera finns med på rödlistan. Naturparken är alltså ett sant naturunder som härbärgerar sällsynta arter och därför bör behandlas med respekt. Det innebär också: bryt inte av växter i onödan, utan ta hellre foton och låt appen bestämma dem.
En annan höjdpunkt är den otroligt mångsidiga förekomsten av svampar. Hittills har över 100 arter upptäckts, varav de flesta hör till Europas sällsynta arter. Precis som med växterna härbärgerar naturparken även svampar från den bulgariska rödlistan samt arter som klassats som hotade eller utrotningshotade. Dessutom är ungefär 14 svamparter ätliga, vilka ni kan upptäcka under er utforskningstur, men inte ta med er.
Fauna
Men det är inte bara växtvärlden som är imponerande mångfacetterad, utan även djurvärlden i Strandzja naturpark. Hittills har 164 arter av ryggradslösa djur identifierats, vilka bland annat spelar en central roll för naturvård. Till dessa arter hör 34 reliktarter. Begreppet reliktarter står för arter som härstammar från en tidigare klimatperiod (t.ex. istiden) och som då var vitt utbredda, men som idag endast förekommer i isolerade områden. Även bland de ryggradslösa djuren finns arter som finns på den globala rödlistan, och vars skydd därmed är desto viktigare.
Naturparken är dock inte bara känd för sina ryggradslösa invånare, utan även för sina ryggradsdjur. Det är inte utan anledning som Strandzja naturpark betraktas som det bulgariska skyddsområdet med den rikaste ryggradsdjursfaunan, med totalt 404 arter. Ni kan bland annat upptäcka 41 arter av sötvattens- och vandringsfiskar samt 70 arter i kustvattnen. Även här är antalet reliktarter högt. Förutom de olika fiskarterna finns 10 groddjursarter i detta område. Bland dessa finns även den europeiska lövgrodan, som är globalt utrotningshotad. Förutom groddjuren kan ni även hitta ett stort antal kräldjur (24 arter) och ett stort antal fågelarter (269 fågelarter). Kanske har ni turen att upptäcka den globalt hotade kornknarren eller den vitryggiga hackspetten. Men det är inte bara skyddsområdets egna fågelarter som ni kan upptäcka på himlen, utan även flyttfåglar. Naturparken Strandzja ligger inom Europas näst största flyttfågelrutt, vilket gör att man även kan se enorma flockar av vit stork (upp till 40 000 per dag) samt pelikaner, bivråkar, ormvråkar och mindre skrikörnar där. Många av floderna och vikarna tjänar dessutom som övervintringsplatser för många fågelarter.
Förutom de ryggradslösa djuren, ryggradsdjuren, groddjurs- och kräldjursarterna samt flyttfåglarna finns 66 däggdjursarter inom naturparkens gränser. Tidigare invånare som björnen eller lodjuret finns tyvärr inte längre i detta naturskyddsområde. Ni kan dock fortfarande upptäcka fladdermöss, mindre däggdjur och större däggdjur som hind, varg eller rävar. En särskild höjdpunkt är uttern- och vildkattspopulationerna samt sällsynta arter som det europeiska suslet och tigeriltisen.
Vattendrag
Förutom den unika floran och faunan är Strandzja naturpark även känd för sina bäckar, raviner och floder som genomkorsar den mångfacetterade naturen och gör detta landskap unikt. Veleka och Rezovska är de största floderna i den bulgariska delen av naturparken och förskönar den gröna naturen med sin unika framtoning.
Veleka
Floden Veleka har sin källa vid Demirkapu-toppen i Turkiet och är den största samt längsta floden i naturparken. Floden slingrar sig genom raviner och bildar bifloder med strömmar och forsar. Floden är nåbar från orterna Kovach, Petrova niva och Stoilov. Stranden är dock mycket brant och omgiven av klippor. Men floden har inte bara en vild sida, utan mynnar sedan ut i en bred och lugn flodal.
Rezovska
Floden Rezovska har sin källa i den högsta delen av Strandzja, men även den i Turkiet. Precis som i Kap Kaliakra-reservatet finns det även i denna naturpark legender. Till dessa hör legenden om floden Rezovska. Det berättas att floden har fått sitt namn efter den trakiske kungen Rhesos. Dessutom är denna flod ännu inte fullständigt utforskad och därför inte heller lika känd. Floden omges av täta ek- och orientaliska bokskogar och bildar på så sätt en livsmiljö för sällsynta och skyddade arter.
Naturminnesmärken
Naturminnesmärken är naturfenomen som på grund av sin sällsynthet, egenart, skönhet eller vetenskapliga, naturhistoriska, kulturhistoriska eller hembygdskundliga betydelse åtnjuter särskilt skydd. I Strandzja naturpark kan ni upptäcka olika naturminnesmärken. Ni bör definitivt besöka Bratanova-grottan, som anses vara den största grottan i den bulgariska delen av naturparken. Den ligger 9 km från orten Malko Tarnovo och befinner sig i området med de tre ravinerna. Grottan har hittills endast delvis utforskats, men lämningar från sen bronsålder, senantiken och medeltiden har redan upptäckts. Observera dock att en del av grottan ligger bortom naturparkens gräns, och att ni därför behöver olika tillstånd för tillträde samt måste åtföljas av gränspolisen.
Förutom Bratanova-grottan hör även Maharata-grottan till naturminnesmärkena. Grottan ligger i en ekskog och omges även den av en berättelse. Enligt antagandet finns det en svåråtkomlig gång som leder under den mystiska floden Rezovska och gör det möjligt att nå Turkiet. Ett annat naturminnesmärke präglat av legender är naturminnesmärket Helen-grottan. Detta ligger i byn Voda och klassades redan 1981 som naturminnesmärke. Legenden säger att det under byflickornas dans uppstod en kraftig virvelvind som förde bort en av flickorna. Tiden gick, och en tid senare hittades flickans flätor nära grottans ingång. Byborna bestämde att fyndet betydde att flickan hade bortförts av en drake som levde där.
Ett annat intressant naturminnesmärke är Kamenska Barchina, som idag ofta även kallas för "stenen". Detta minnesmärke skyddas på grund av sina unika klippformationer. Det är kopplat till ett forntida trakiskt helgedom.
Naturminnesmärket Juniperus Communis är den enda livsmiljön för en viss barrträdsart i naturparken. Särskilt intressanta är de blåsvarta kottarna och de gråvita strimmorna på barrens spetsar. Denna skog utgör därmed en mycket intressant plats, särskilt för botaniker. Likaså skyddas naturminnesmärket Nakovo Kladenche, eftersom det utgör livsmiljön för den balkanska bredsköldpaddan.
Teamet bakom Europamaut önskar er en trevlig resa!
Vi önskar er en trevlig resa till Bulgarien och mycket nöje under er utforskningstur i Strandzja naturpark. Glöm inte att informera er om landets vägavgiftsregler. Mer information om vägavgift i Bulgarien hittar ni i vår guide. Ni får gärna även använda vår ruttplanerare för att bättre kunna planera er resa och få de vägavgiftsprodukter som hör samman med den visade. Vid frågor står vi gärna till ert förfogande. Kontakta oss via vår e-post.
Vanliga frågor
Svar på de viktigaste frågorna om naturparken Strandzha.
Var ligger naturparken Strandzha?
I sydöstra Bulgarien, nära gränsen till Turkiet – det är landets största skyddade område.
Vilka speciella djur lever i naturparken Strandzha?
Vilket naturminne anses vara den största grottan i den bulgariska delen av parken?
Om författaren
Michelle Albrecht